Det känns som att det vänder nu

Inte ytterligare en bebis bild

Jag har under den senaste tiden haft en snygg skopa otur hängande över mig. Min telefon gick sönder och när jag skulle posta den så försvann den på posten. Tildes byxor gick sönder och jag tappade bort kvittot. FPA vill ha pengar tillbaka från mig. Jag har haft bort arbetsintyg då jag behövt dem. Posten vägrar godkänna att vi ska få vår postlåda ute vid vår väg utan vi skulle vara tvungna att promenera 560m för att hämta den varje dag (vi gick inte med på det och hämtar vår post just nu från butiken). Jag var tvungen att välja mellan att börja jobba mer än planerat eller stanna på vårdledigt. Det har varit riktigt kämpigt för mig med alla dessa små motgångar. En olycka kommer sällan ensam eller hur var det? Men nu vågar jag nästan säga att turen har vänt.

Telefonen har kommit tillbaka till mig från posten, så denna gång har jag postat den med Matkahuolto så nu har jag en sådandär kod att följa upp med. Byxorna fick jag hjälp med och fick dem bytta (även om jag var tvungen att ta en storlek större, men hon växer ju). FPA har jag besvärat mig till och väntar på utlåtande (och jag har kontrollerat att jag har rätt så det är bara att få dem att fatta det). Arbetsintygen fick jag nya av i tid. Och nu kanske det största av dem alla: Byggnadsnämnden har gett oss rätt med Postlådan! Nu måste vi ju dock först se om Itella (Posten) besvärar sig till Förvaltningsdomstolen, men OM de inte gör det så behöver vi bara göra en vändplan ute vid vägen och sen får vi hämta vår post därifrån. Nog känns det skönt att få rätt!

Arthur & Edgar njuter av vårsolen

Vårdledig är jag på fortfarande. Och chefen ringde faktiskt igår och sa att vinden har vänt igen så nu finns det superlite jobb efter Juni, så han undrade om jag kan stanna längre på vårdledigt för han vet inte om han ens har jobb åt de som redan är där. Nå, jag sa att jag kan vara till åtminstone halva augusti ledig eftersom vi ändå har fullt upp de två första veckorna i augusti. Lika bra att vara ledig allt i ett istället för att jobba en månad och sen igen vara borta en halv månad, eller hur?  Men oberoende så känns det nog mest bara skönt just nu. Skönt att få ett långt sommarlov och skönt att få stanna hemma med Tilde. Jag är nog inte arg längre.