Att bo på landet

Jag ligger här i sängen. Det är mörkt och de andra sover. Surfar lite slött på telefon. Har svårt att somna. När jag till slut lägger ifrån mig telefonen och blundar så hör jag dem. Mössen. De tassar omkring på vårt innertak. Eller, jag hoppas att de är där. Det låter som om de var så nära. Kunde lika bra vara inne i rummet. Jag tänder lampan och ser på golvet, kikar in i alla små vrår jag kan hitta. Inga möss. Det känns som om jag blivit mörkrädd, vill inte sova med lampan släkt. Rätt konstigt egentligen. Jag är inte rädd möss, inte det minsta. Men jag gillar inte tanken att bli väckt av dem. Att ha dem FÖR nära. Att de skulle bita barnen, man har ju hört om sånt. 

Så nu ligger jag här i lampskenet, istället för att sova. Väntar på att höra dem igen. Vill bekräfta att de nog springer på taket, inte i rummet. Överväger att hämta upp en katt, han som kan fånga möss. Tänker på att vi spikade nät för gluggarna till innertaket, så fåglarna inte skulle bygga bo där. Nu bygger mössen bo istället, utan risk för några rovdjur. Kanske jag ska be Tobbi att öppna en glugg. Fåglarna brukar ju i alla fall hålla sig utanför huset.