Ändrade matvanor

Man kan milt säga att jag varit kräsen när det kommit till mat under min uppväxt. Men vartefter jag lagt till ytterligare ett år på min födelsedag så har jag börjat gilla mer och mer mat som jag förr vägrade att äta. En av dessa maträtter är soppor. 

Jag vet inte vad det var som jag tyckte var så fel med soppor, kanske det satt ihop med något barndomstrauma. Men när jag nu är småbarnsförälder och ska förse tvååringen med husmanskost varje dag så har soppor blivit ett nödvändigt ont. För helt ärligt, de är lätta att laga och det är lätt att laga mycket av det. Och Tilde får vara med i köket! Soppor är helt enkelt bäst. 

Idag blev det en korvsoppa och jag måste erkänna att den gjordes på enklaste möjliga sätt: 

Ingredienser: några potatisar, en fryspåse med rotfrukter och lök, lite frysta ärter, lite frysta bönor, en halv korvkringla och sen kryddning med 2 buljongtärningar, 4 lagerblad och en  liten tesked  pepparkorn. 

Potatisen tvättades (nypotatis) och delades i bitar. Tilde plockade i kastrullen under hela tillredningen. Korven drog jag skinnet av och delade i bitar. De frysta grönsakerna hälldes i kastrullen efter behag. Fyllde sedan på med vatten så att allt med nöd och näppe täcktes. Tillsatte kryddorna och lät sedan allt koka tills potatisarna var mjuka. 

Jag äter alltid soppa tillsammans med bröd, gärna halvtorrt så man får doppa det ;) och jag äter soppan som den är. Tanken på att mixa soppor ger mej fortfarande rysningar. Nej, ingen färdigtuggad mat här inte. Stora bitar ska det va :)

Då allt blir rätt, en helt vanlig dag

Idag är en sådan där dag då man känner att man gör allt rätt. Tobbi kom hem på morgonsidan så självfallet steg jag upp med Tilde efter kl. 6. Tilde fick dricka välling framför Bamse och jag hann sitta och spela lite på datorn medan jag drack te. Då vi stigit upp hade jag satt på bastun så när bamse var klar (eller... Inte intressant mera) så gick vi o bada i ett behagligt varmt badrum. Tilde fick plaska i badkaret och då fick jag duscha i lugn och ro. Efter duschen åt jag frukost medan Tilde målade och medan vi väntade på att Tobbi skulle vakna så hann vi plocka ur och i diskmaskinen och diska bort alla stekpannor och skålar. När Tobbi vaknade hann jag borsta tänderna på ungen (vilket inte alltid är så lätt att minnas, eller att utföra) och plocka av torkställningen och medan Tobbi duschade fick Tilde äta lunch. 

Nu är klockan halv 1 och det står en pannkaka i ugnen och är alldeles strax klar att ätas. Efteråt ska Tilde sova och sen blir det dop ikväll. En helt vardaglig lördag, men ändå så skön. Skönt med dagar då allt flyter på och skönt att inte känna mig trött pga graviditet eller förkylning. 

Tilde smakar på grädden. Älskar förresten begagnat! Allt Tilde har på sig idag är från loppis. Utom strumporna, som är köpta på rea. O blöjan såklart. 

Livet som småbarnsförälder

Hahaha! Tilde kommer springande genom huset, hon tar en hårtuss från filten som ligger på soffan. Hon springer tillbaka genom huset till hjälpköket där katterna sitter (detta med ett uu-uuu-uuu-aah läte) och lägger sedan tussen i kattens päls. Och så börjar det om från början.

Jag antar att det här är just sådana saker om man senare kommer att glömma. Men nog kan det vara underhållande med en ettåring i huset.

Livet i en barnfamilj

Idag sover vi tydligen i turer. Jag minns inte längre vem av oss som gjorde så att Tilde somnade igår, antagligen Tobbi då det inte finns lagrat i mitt minne. Det var sedan jag som steg upp under natten och matade henne när hon vaknade och var hungrig. Tilde vaknade sedan kl 7 och tyckte det var en bra tid att börja stiga upp. Tobbi förbarmade sig över mig och lät mig sova vidare medan de steg upp. Till 10 sov jag, men medan jag gick på wc så hade Tilde somnat så när jag kommer ut från badrummet så ligger båda två och sover i vår säng.
Så nu sitter jag här ensam, för en gångs skull, och äter frukost. Väldigt ovanligt nu för tiden. Och känns väldigt konstigt.

De bästa man kan önska sig

Vi jobbar på

Redo för livet i skogen.

Livet här fortsätter annars som normalt. Vi försöker hålla hemmet någorlunda städat (lyckas väl sådär), vi försöker sova ordentligt på nätterna (lyckas också lite sådär), vi försöker komma framåt med garaget (börjar rulla bättre och bättre) och vi försöker få fixat allt inför nästa helgs storlajv och sedan semesterresan till Visby. Tobbi jobbar rätt mycket just nu. Förra veckan var han fem pass i jobbet (och då är det ju 12 timmars pass det gäller, både dag och natt pass) och denna vecka fyra. Förhoppningsvis behöver han bara vara två pass nästa vecka och inte tre. Men oberoende så får han då semester på torsdag.
Så medan Pappa Tobbi är borta så försöker Tilde och jag hitta på något att sysselsätta oss med. Denna vecka blev det ju mycket Jakobsdagar, men annars är det nog mest att hälsa på vänner och familj eller helt enkelt stanna hemma.

Hade tänkt skriva något mer hit, annat än en trist uppdatering. Men Tilde börjar slänga strumpor från torskställningen nu så jag måste nog rusa.

Att strukturera upp livet lite

Så länge jag kan minnas så har jag gjort listor. Listor på vad som ska göras. Listor på vad jag ska ha med mig. Listor på vad som ska handlas. Och listor på vad jag önskar av framtiden.
När jag slutade skolan så fortsatte jag med mina listor också på jobbet. Jag hade en kalender var jag skrev upp allt jag skulle komma ihåg och det fungerade bra. När jag sedan blev mammaledig så slutade jag och det var nog där kaoset tog i.

Kaoset i mitt liv <3

Jag har aldrig förr haft så många problem med så vardagliga saker. Jag glömde betala räkningar. Jag glömde att hämta upp saker. Jag glömde att handla. Jag glömde deadlines på uppgifter. Jag glömde precis allt. Jag försökte rädda det hela genom att göra en digital lista på datorn, jag sitter ju ändå här för jämnan. Men den hade inte riktigt samma effekt. Jag försökte göra det på telefonen, men med samma resultat där. Till sist tog jag mig själv i kragen och köpte en kalender. En sådan där i bokform som man kan ha med i väskan. En liknande alla de andra jag haft sedan lågstadiet.
Till en början gick det rätt knaggligt. Jag hade vant mig vid att inte använda mig av kalendrar längre och det fungerade sådär. Men nu en månad senare så börjar jag hitta rutinerna igen. När jag kommer på något: Upp i kalendern. När jag känner mig förvirrad över vad jag ska göra: Kolla i kalendern. När jag har fått något gjort: Kryssa av i kalendern. Och vilken skön känsla det är nu när det blivit söndag och veckans lista innehåller endast två ord. Vissa saker har fått flytta till nästa vecka, sådant jag inte längre kan göra något åt innan det blir nya vardagar. Nya saker har börjat droppa in i nästa veckas lista.

Men för första gången på väldigt länge så känns det som att jag har kontroll över det som sker runtomkring mig. Eller, så mycket kontroll som man nu kan ha här i världen.