Vår egen lilla Iller

En klassisk grej med illrar är att de är samlare. Och de gillar att gömma vissa saker på vissa ställen, vissa kan till och med specialisera sig så de gömmer bara en typ av saker.

Tilde är lite lika just nu. Hon har börjat öppna luckan på fjärrkontrollen och älskar att gömma batterierna. Me nu gör det inte så mycket längre för vi har hittat gömstället: inne i fotöljen. Så alltid då dosan är tom så är fotöljen numera första stället vi letar på. Och rätt troligt så ligger de där. 

Sjukstuga

Usch vad jobbigt det var i morse. Vaknade med täppt näsa och sådär äckligt torr i munnen. Förkyld igen. Trodde det skulle vara det värsta idag men blev snabbt motbevisad. Tilde var brännhet. Provade febern och den visade 38,4. Stackars älsklingen. Mutade i henne saft och satte in en sup vid blöjbytet. Snart somnade hon på soffan igen och när hon vaknade var hon mycket svalare och piggare. 

Vi har ju trots det behövt stanna inne och ta det lugnt idag. Så lugnt man nu kan ta det med en 1,5 åring. För tro inte att hon sitter stilla bara för att hon är sjuk inte. Nästa muta kom efter lunch då hon tyckte att halaren skulle på. Blev att snabbt få henne att tänka på något annat, så vi tappade upp ett bad istället. Oj så varmt och skönt! Och fördrev tiden bra gjorde det också. 

Det som har varit bra med den här dagen är att jag har tvingats att varva ner och ha en riktig familjedag här hemma. Och genast inser jag att jag har för högt tempo annars. Jag har för mycket program och för många projekt. Punkt. Nåja, inte mycket jag kan göra åt just nu. Om en månad är ännu ett projekt avklarat så det viktigaste är väl att minnas den här dagen och inte ta mig an något nytt projekt. 

Och redan när jag skriver det så undrar jag hur det ska gå till. Men får helt enkelt försöka. 

Det känns som att det vänder nu

Inte ytterligare en bebis bild

Jag har under den senaste tiden haft en snygg skopa otur hängande över mig. Min telefon gick sönder och när jag skulle posta den så försvann den på posten. Tildes byxor gick sönder och jag tappade bort kvittot. FPA vill ha pengar tillbaka från mig. Jag har haft bort arbetsintyg då jag behövt dem. Posten vägrar godkänna att vi ska få vår postlåda ute vid vår väg utan vi skulle vara tvungna att promenera 560m för att hämta den varje dag (vi gick inte med på det och hämtar vår post just nu från butiken). Jag var tvungen att välja mellan att börja jobba mer än planerat eller stanna på vårdledigt. Det har varit riktigt kämpigt för mig med alla dessa små motgångar. En olycka kommer sällan ensam eller hur var det? Men nu vågar jag nästan säga att turen har vänt.

Telefonen har kommit tillbaka till mig från posten, så denna gång har jag postat den med Matkahuolto så nu har jag en sådandär kod att följa upp med. Byxorna fick jag hjälp med och fick dem bytta (även om jag var tvungen att ta en storlek större, men hon växer ju). FPA har jag besvärat mig till och väntar på utlåtande (och jag har kontrollerat att jag har rätt så det är bara att få dem att fatta det). Arbetsintygen fick jag nya av i tid. Och nu kanske det största av dem alla: Byggnadsnämnden har gett oss rätt med Postlådan! Nu måste vi ju dock först se om Itella (Posten) besvärar sig till Förvaltningsdomstolen, men OM de inte gör det så behöver vi bara göra en vändplan ute vid vägen och sen får vi hämta vår post därifrån. Nog känns det skönt att få rätt!

Arthur & Edgar njuter av vårsolen

Vårdledig är jag på fortfarande. Och chefen ringde faktiskt igår och sa att vinden har vänt igen så nu finns det superlite jobb efter Juni, så han undrade om jag kan stanna längre på vårdledigt för han vet inte om han ens har jobb åt de som redan är där. Nå, jag sa att jag kan vara till åtminstone halva augusti ledig eftersom vi ändå har fullt upp de två första veckorna i augusti. Lika bra att vara ledig allt i ett istället för att jobba en månad och sen igen vara borta en halv månad, eller hur?  Men oberoende så känns det nog mest bara skönt just nu. Skönt att få ett långt sommarlov och skönt att få stanna hemma med Tilde. Jag är nog inte arg längre.

Andra planer

Så igår kom och gick dagen som jag skulle börja jobba. Och jag är fortfarande hemma. Vad hände riktigt?

I Januari besökte jag arbetet för att diskutera det här med arbetstider och om det var möjligt att jag skulle få komma tillbaka på deltid. Jojo sades det, 2x5 timmar kan de nog lova mig. Perfekt! Jag förberedde både mig och Tilde för det här. Mig främst genom att mentalt veta att jag ska lämna bort Tilde 6 timmar två gånger i veckan (det tar en halvtimme att köra per väg) och Tilde genom att lägga henne att skötas hos flera olika personer och börja mata henne med mjölkersättningar och välling så att hon inte skulle vara i så stort behov av mig.
En två veckor innan jag skulle börja så skulle vi ta kontakt och besluta vilka dagar osv angående jobbet och om jag möjligen skulle ha möjlighet att ta hem arbete också. Då vände det. "Vi har fått  så mycket arbete nu att du skulle endera behöva jobba mer eller så tycker vi att du ska stanna hemma längre". What?! Jag försökte ge olika förslag till en kompromiss men de vägrade. Endera skulle jag arbeta minimum 2 hela dagar (alltså minst 9 timmar borta från Tilde) eller stanna hemma.
Tanken med de 2x5 timmar vi tidigare sagt var ju att Tilde skulle få stanna hemma med vänner och släktingar, men jag kan ju inte kräva att någon skulle sitta barnvakt 9 timmar i sträck sådär bara mitt i veckan. Vilket skulle betyda att jag skulle vara tvungen att sätta Tilde till en dagmamma. För det första tilltalade den tanken mig inte, att lilla Tilde som knappt kan säga mamma ska skickas iväg till en främmande människa större delen av dagen. Och för det andra, hur skulle jag hitta någon på två veckor?!

Så mindre än en vecka innan jag skulle börja jobba så skickade jag att nej, jag kommer inte och vi beslöt att vi hörs igen i juni och ser om juli är en bättre månad att börja jobba deltid i.

Känslan över allt detta är rätt bittersweet. Jag är arg för att de meddelade mig detta (efter att jag tagit kontakt med dem) endast två veckor innan jag skulle börja! Och jag är arg över att ha lovats jobb motsvarande ca 600€. Så nu ska jag leva på 600€ mindre i månaden. Och sen blir jag så arg när de jag pratar med tycker "Jamen, kanske Tobbi tjänar för er båda?". Jag vet faktiskt inte! Två tredjedelar av min inkomst försvann just, är det något som ni kanske skulle kunna slänga ut genom fönstret bara och säga "inga problem"? Här tycker jag alla klagar över att de har för lite pengar och så plötsligt när jag förlorar en del av min inkomst så ska jag bara shut it och leva av Tobbi. Jo jag tackar...
Men sen när all den här ilskan har lagt sig så visst känns det skönt. Nu har jag mer tid hemma med Tilde och jag behöver inte ha dåligt samvete att vi båda samtidigt är borta från henne. Och visst känns det bra att inte behöva lämna över henne till den där främmande dagmamman. Nej, jag vet faktiskt inte hur vi ska göra det här ekonomiskt nu. Det var ju inte precis planerat såhär. Men säkerligen ska vi fixa det.

Snabbt och enkelt

Ifall nu någon skulle ha missat det, så är jag ju mammaledig som bäst. Dessutom är Tobbi borta och kör med jämna mellanrum. Med det sagt så kan vi även konstatera att det blir rätt många måltider som man ska dona om själv. Och finns det något så trist som att göra mat till bara sig själv? Sen blir det ju inte lättare då jag lovat mig själv att skära ner på alla kostnader. Så ingen hämtmat här inte (om man inte blir bjuden som igår såklart, haha!)

Vad äter man då om man vill hålla kostnaderna nere? Och det hjälper ju inte att man har en liten en som också ska ha uppmärksamhet. Det måste med andra ord gå snabbt också. Sen är jag dessutom rätt petig och vill inte äta samma sak hela tiden. Tre gånger i veckan har jag konstaterat att är absolut max. Efter det vägrar jag äta samma måltid en gång till. Så, för sju dagar i veckan ska jag hitta mat som: Går snabbt att laga, är billig och dessutom varierande. Ingen lätt nöt att knäcka.
Obs! Jag är inte så bra på det här med sallad (att göra, äter gör jag gärna), eller det går i preioder, ibland äter jag massa sallad och ibland ingenting. Försöker därför äta tortillas och pajer med mycket grönt i så att jag automatiskt får i mig det jag behöver. Fruktsallad som kvällsmål brukar också vara ett sätt att komma ikapp på den gröna fronten.

Det här är iaf vad jag har kommit på hittills i matväg:

• Potatis och tonfisk (tar ju sin tid att koka, men man behöver ju inte närvara under koktiden)
• Gröt (finns att köpas färdig risgrynsgröt, utan E ämnen, för lite på en euro)
• Malet kött med pasta/ris/potatis/tortilla m.m (gillar malet kött då man kan ha det i det mesta)
• Pannkakor
• Baconröra med pasta/ris
• Ägg i alla former. Med bröd/korv/pytt osv.

Min "nödfallsmat" då Tilde absolut inte vill låta mig stå i köket eller jag är riktigt trött på matlagning:

• Fylld färdigpasta (blir inte många euro då ett paket räcker två gånger)
• Piroger

Mat jag äter då Tobbi är hemma och har lite mer tid i köket (eller andra vägen, att Tobbi kockar):

• Pajer
• Lasagne
• Kyckling med currysås och ris
• Nötstrimlor i wok med ris (oj, det var länge sedan)
• Klyftpotatis (gärna egen) med biffar
• Såklart en hel del av det jag räknat upp tidigare, haha!

Allt jag gör med Tobbi kan sedan bli rester att bara värma under kommande vecka. Uppskattas alltid då man är trött och inte har motivation att hitta på något.

Så min fråga till er nu är: Vad äter ni?