Stalker

Ni vet dendär gnagande känslan i nacken när man instinktivt vänder sig om för att se om någon förföljer en. Vanltigtvis är detta bara inbillning och man skrattar åt att man är så lättskrämd. Så förstå min förvåning när jag står vid ett övergångsställe i Terjärv och väntar på att billarna ska och av en ren reflex vänder mig om och ser en man komma gående! Okej, det här är kanske inte så oroväckande. Men när han inser att jag ser honom så hoppar han av vägen och in bakom en buske. Det här fångar mitt intresse och medans jag väntar på bilarna fortsätter jag att se mot mannens håll. Tänker att han ska väl gena över någons gräsmatta och därför tar den vägen. Men nej, då jag står där så kommer mannen åter upp på vägen (jag står kanske trehundra meter bort) och när han inser att jag står kvar och ser på honom så gömmer han sig igen!
Här börjar jag känna mig lite osäker men bilarna har åkt och jag kan snabbt gå över vägen och då är det inte långt kvar tills jag är tillbaka på Teri-Hus. Väl på gården vänder jag mig om en sista gång och då ser jag att han åter kommer gående åt mitt håll.

Jag stannade inte och konfronterade honom. Vet inte riktigt varför, men det kändes onödigt. Troligtvis så var det endera så att A) Han trodde jag var någon annan. B) Det bara var en omogen tonåring som skulle jävlas (A och B kan kombineras) eller C) Det var någon utvecklingsstörd som helt enkelt bara fick för sig att leka spion. Mina påståenden baserar sig på att han var rätt lång, gick som om han inte riktigt var bekväm med sin längd och gömde sig väldigt stelt (aka tog ett långt steg/skutt in bakom en buske, utan att varken böja på ryggen eller försöka gömma sig destu mera, och kan ju påpeka att busken var rätt gles så det var nog inget super gömställe)

Så det var min udda händelse för dagen. Men ifall något senare händer mej så kan ni ju berätta för polisen att mannen sågs kvart över 9 mellan K-marketen och Ter-Hus. Helt klädd i svart och runt 180 lång. ;)